På min konfirmation.
På min konfirmation sjöng en av ledarna denna låten. Han stod uppe på balkongen utan mick och sjöng så att det dånade, han hade verkligen bra röst. Tänker alltid på det när jag hör den här låten. Det blev så mäktigt med akustiken i kyrkan.
Efter över tio veckors uppsatsskrivande har jag upptäckt att jag numera inte kan använda orden denna, detta och dessa. Jag får lätta ångestattacker när jag råkar skriva man och panik när jag gör för långa meningar. Min slogan mer komman åt folket imponerade varken på tant brun eller tant gredelin, konstigt.
Kommentarer
Trackback
