Insikt
Måndagar i all ära men värsta dagen på veckan är ändå tisdag. Denna totalt värdelösa skitdag som bara ligger där emellan måndag och onsdag. Vem röstade egentligen fram tisdag? Var för är den med överhuvudtaget?! Jag röstar för att vi tar bort tisdagarna helt och ersätter med en extra lördag. Måndagar går med automatik och på onsdagar är man ju redan halvvägs till helgen men tisdagar. Värdelöst. Otroligt långt kvar till helgen. Det är så träääälliiiiigt som man säger här i nerike. Nåja snart är den här förskräkliga, äckliga lilla dagen ändå över och veckan rusar vidare.
Nej det har inte hänt något speciellt idag jag bara avskyr tisdagar i allmänhet.
Det har vart en ganska trevlig dag ändå (förutom att det är tisdag). Började med psykföreläsning i fyra timmar och jag tycker det är ett otroligt intressant ämne. Efter en timmes lunch var det palliuativ vård i tre timmar. Även det riktigt bra. Under psykföreläsningen slog det mig helt plötsligt som en blixt från klar himmel att jag har fan skrivit en c-uppsats! (Ursäkta språket, jag har börjat svära så förbannat på sista tiden.) En C-U-P-P-S-A-T-S. När jag först började på sjuksköterske linjen insåg jag snart att det skulle jag aldrig klara av att skriva. MEN. Nu har jag gjort det! Wow. När jag läser den kan jag inte fatta att jag och E. har skrivit något sådant.
När jag helt plötsligt insåg det här så lyftes en enorm sten från mina axlar. Det gick lite lättare att andas igen.
Nu ska jag anmäla mig till nästa tenta. Nya stenar kommer tryckandes. Jag förstår varför tjejer som studerar har mest psykiska problem. Det är fan stressigt.
Nåja. Jag har skrivit en C-uppsats.
Nej det har inte hänt något speciellt idag jag bara avskyr tisdagar i allmänhet.
Det har vart en ganska trevlig dag ändå (förutom att det är tisdag). Började med psykföreläsning i fyra timmar och jag tycker det är ett otroligt intressant ämne. Efter en timmes lunch var det palliuativ vård i tre timmar. Även det riktigt bra. Under psykföreläsningen slog det mig helt plötsligt som en blixt från klar himmel att jag har fan skrivit en c-uppsats! (Ursäkta språket, jag har börjat svära så förbannat på sista tiden.) En C-U-P-P-S-A-T-S. När jag först började på sjuksköterske linjen insåg jag snart att det skulle jag aldrig klara av att skriva. MEN. Nu har jag gjort det! Wow. När jag läser den kan jag inte fatta att jag och E. har skrivit något sådant.
När jag helt plötsligt insåg det här så lyftes en enorm sten från mina axlar. Det gick lite lättare att andas igen.
Nu ska jag anmäla mig till nästa tenta. Nya stenar kommer tryckandes. Jag förstår varför tjejer som studerar har mest psykiska problem. Det är fan stressigt.
Nåja. Jag har skrivit en C-uppsats.
Kommentarer
Trackback
