Mycket bättre
När jag satt och körde förut idag fick jag för mig att jag skulle byta kanal på radion. Så långt allt bra. Fast problemet som uppstod berodde ju egentligen inte på mig utan på tummvantarna....Det slutade i alla fall med att jag stängde av ljudet i framsätet och bara hade ljud där bak, eller ja i ena högtalaren längst ifrån mig eftersom den andra är det glapp i. Ingen idé att börja mickla med sådant när man kör i 90 km/h, så jag höjde lite och sjöng för full hals ändå. Det gick också bra, även fast det var dåliga låtar.
Undrar vad de andra bilisterna tänker när de möter mig och jag sitter där och gapar för mig själv. Eller är det bara jag som är jättenyfiken och stirrar på folk när de kör? Blev totalt utstirrad av en farbror när jag lade till lite armrörelser till min underbara sång när jag stod vid ett trafikljus en gång...men om det kommer en riktigt bra låt så rycks man ju med. Alltså en sådan där låt som man bara älskar och det spritter i hela kroppen, man bara måste röra sig lite. Ryckas med totalt om så bara för en liten stund. Att bli lycklig bara över att få flyta bort en stund från verkligheten, dansa som en galning och sjunga så högt man kan utan en tanke på om det låter falskt eller att man inte riktigt kan hela texten.
Inte så superbra låt kanske men när jag hör denna tänker jag på Göteborg, trasiga luftmadrasser, svettiga omklädningsrum, basket och såklart alla som spelade i laget när vi var på cup. Jag blir alldeles lycklig och börjar sjunga. Nej jag kan inte hjälpa det, jag måste dansa lite också!
Hihi men det här är ju en sån låt, jag kan inte heller låta bli att dansa till den och sjunga med! Såna låtar är underbara, just för att man kan gå in i dem helt, precis som du beskriver det. Du skulle sett mig dansa och skriksjunga till Pinks nya (So what) i helgen, jag blev helt galen. Det var i för sig på en nattklubb, men ändå.
