Jag = en brandfara
Skulle vilja kalla mig själv lite tankspridd ibland, antagligen på snudden till fara för mig själv. Grejjer som att glömma spisen på efter man har lagat klart maten, eller att veva med papper en halv centimer från brinnande ljus medans man läser någon intressant artikel är nog inte så bra. Anser dock att jag är mycket vuxen som kan konstatera detta om mig själv. Jag utvecklas. Jag är en blomma i universum som är på väg mot nya kosmiska höjder.
Lite för mycket Di Leva i slutet kanske?
Kommentarer
Trackback
