Högt och lågt

Efter att Salsa rivit omkull soptunnan tre gånger fick jag nog. Gnuggade mina små grå och tänkte så det knakade hur jag skulle få henne att sluta. Vattenspruta och tag i nackskinnet fungerade inte. Sedan kom den, virvlandes från ingenstans, idén med stort I. Jag skalar en mandarin och lägger i skalet. Hon avskyr ju citrusfrukter.

Woho. Dansar runt i lägenheten åt min smarta idé och käkar mandarin, och japp, den funkade! Haha, I'm the man...eh woman. Asnöjd.
Eh...bra Ullis. Du har överlistat en katt. En sex månaders kattunge.
Jaja...men jag är i alla fall nöjd!

Vilken sida brukar vi sticka i?
Det är lite olika.
Ok, så det är hugget som stucket vilken vi tar.
Japp.
(Jag något trött försöker kväva mitt skratt i bakgrunden. "Varsågod och lägg dig ska vi bara hugga in den här sprutan i baken på dig...")

Ett annat ord för sjuksköterska = lapplisa. Herregud vad mycket lappar man använder för att komma ihåg allt. Lappar överallt.

Det var det roliga. Det tråkiga idag var att jag fick en ganska elak kommentar av chefen. Hon tyckte jag kunde "vikariera" för en på distriktsköterskemottagningen som var sjuk genom att ta en del egna patienter. Jag ville inte det utan stöd av min handledare som skulle sitta i telefonen. Fick en syrlig kommentar om att jag inte ens kunde ta ett blodtryck fast jag snart är färdig sköterska. Tog åt mig massor och kände mig jättedålig. Tack och lov kom min handledare till mitt försvar och tyckte att jag absolut inte skulle behöva göra det. Hon förklarade att man inte bara tar ett blodtryck utan även diskuterar medicineringen, aktivitet, kost, rökning, alkohol m.m. och det vill inte jag göra utan min handledare. Har gjort det en gång och det gick bra men ändå. Jag är där för att lära mig saker under handledning inte att fylla deras luckor. Sedan blev det en het diskussion mellan sköterskorna om hur man kan handeda på olika sätt. En annan syrra tyckte att herregud ta lite blodtryck, du kan ju prova! Men andra höll med min handledare. Efter chefens kommentar nummer två "och inte tagit suturer heller?!" som det lilla självförtroende jag lyckats bygga upp inför sommaren blev ganska raserat. Jag har aldrig ens träffat på suturer på de avdelningar jag varit innan. Jag vet att jag inte ska ta åt mig eller bry mig, men det gör jag.

På eftermiddagen gick jag med en jättetrevlig sköterska och fick lägga om en massa sår och ge injektioner (ni vet sticka, hugga). Börjar faktiskt känna att jag kan lite om att lägga om sår nu i alla fall. Hon frågade mig om saker och jag kunde svara och komma med egna förslag som hon tyckte lät bra. Börjar tycka såren är mer intressanta än äckliga, framsteg.

Så dagen slutade ändå rätt bra och jag lyckades linda ihop mitt stukade självförtroende någorlunda. Jag måste bli lite mer hårdhudad när det gäller sådana saker. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra människor tycker. 

Vad skönt det är att skriva av sig. Nej nu ska jag släppa det här och plugga en stund till. Geriatrik. Men först dagens låt. Är inne i en Winnerbäck period just nu och den här är en av mina favoriter:

Pappa har en skiva med Hootenanny singers ochd e är ju inte direkt jättebra men vad gör det när den sitter som klister ändå. Jag och min handledare är jättelika i setta avseende. Vi "smittar" varandra med olika låtar och går och nynnar båda två hela dagen sen.

Sitter som klister:

Börjar panika lite över tentan som är om endast 18 dagar! Hur ska det gå? Blir till att plugga järnet imorgon.

Jag, farmor, farfar och pappa var vid Tysslingen idag och kollade på svanar och gäss.

Mycket fåglar som lät högt. Sångsvanar borde byta namn till skränsvanar.